bland traktens talrika traktörskor, och än till »Ormens» något förnämligare värdshus midt emot Rådhuset[1]. Det var ju till sistnämnda ställe, som Fader Bergström plägade begifva sig och spela »Nu hvilar hela jorden», sedan han kommit från Katarina-trakten och ämnade sluta, och att glädjen då stod högt i tak, framgår af följande strof i 16:de episteln:
Ack, se Ormens pigor… se Cajsa — blås bra!
Se kjortlarna,
Hvita klackar, gossar, och målade skor!
Balen blir stor.
Nu på bal,
Snörd och smal?
Kära bröder, slå nu alia fönstren opp! —
Hej, lif och mandom i vår tropp!
Bland hufvudfigurerna i epistlarna voro några ej blott tillfälliga besökare utan äfven mer eller mindre bofasta i de ruskiga gränderna. Den glada Anders Wingmark hade således klädstånd i Urvädersgränd, och själfva Movitz bodde någon tid i Kolmätargränd, i samma hus som krogen »Sodom», och var med vid den eldsvåda, hvarom 34:de episteln lämnar en så målande föreställning och tillika om gustavianskt gatulif och det bullrande lefvernet äfven nattetid:
- ↑ Benämningen Thermopolium Boreale användes antagligen endast af Bellman och hans vänner, medan den ifrågavarande krogen väl af den vanliga publiken var känd under ett mindre lärdt namn.
Gabriel Orm var en på den tiden mycket känd traktör, som tid efter annan hade näringsställen på skilda håll i staden; det här nämnda värdshuset låg mellan Urvädersgränd och Riddarhustorget. Orm afled 1773. Den här ofvan anförda versen om hans glada flickor hänför sig egentligen till en episod på Djurgården, som dock torde haft många analogier på hans källare i staden.