spektateurerna icke kunde med full visshet veta antingen hon sof eller teg par pure complaisance. Men visst var det, att ingenting hindrade, under hela operationen, våra ögon att oförryckt hvila på det vackra ansiktet, som tilltog uti färg och behag allt som fröken längre satt emellan den icke mindre vackre magnetisörens utsträckta armar och knän.
Med hela detta galanterie par l'Hermite du Parc borde jag icke underlåta att uppbygga dig, ty dels har du först inspirerat mig både vördnad och vänskap för fröken Adlerbergs person, dels måste väl detta vara mitt sista offrande sur l'Autel de Venus. Det var från början min afsikt att göra bekantskap emellan fröken Adlerberg och baron Silfverhielm: måtte nu den vänliga magnetiska kraften draga dem ännu närmare tillhopa! Så hoppas jag få se lyckliga makar och sköna barn. Dock tyvärr! Detta torde förblifva med mina blott välmenta önskningar och således komma att räknas ibland de obönhörda suspiria profana. Jag har åtminstone gjort både mitt och ditt hjärta ett nöje. Låt emellertid hela denna lilla och så obetydliga fête blifva oss emellan, ty därom må ej något tal yppas i Norrköping, så framt icke fröken Adlerberg vill själf nämna något om denna min attention.»
Brefvet åtföljes af några bilagor eller »handlingar hörande till den märkliga middagsmåltiden på värdshuset Blå Porten», och dessa inledas af Torparens (Gjörwells) underdåniga invitationsbillet af den 26 februari, som har följande lydelse:
»Har den äran att önska en god morgon och mitt nådiga herrskap en god hälsa samt önskelig ledighet att i morgon dela med Stockholmseremiten en
