som den fantasirike författaren, såsom nu skall visas, velat göra den.
⁎
Det är i »Morianen», den i så många hänseenden
intressanta, men från historiska synpunkter blott med
försiktighet och kritik användbara skildringen af
Holstein-Gottorpska huset, som Crusenstolpe inför mamsell
Arfvidsson, och hennes första uppträdande är som förut
antydts förlagdt till mars månad 1786. Berättelsen
inledes med några meddelanden, i hvilka polismästaren
Liljensparre är hufvudpersonen. Läsaren införes först
i hans bostad på Ladugårdslandet[1] samt hugnas med
några erinringar om den märklige, mycket olika
bedömde mannen, och då Crusenstolpe utan tvifvel stödde
sig på tillförlitliga källor, fastän han här liksom
annorstädes och med romanförfattarens rätt icke anför dem,
torde dock karaktäristiken öfver hufvud vara sann och
följaktligen värd att återgifvas:
»Samtiden ansåg honom nästan för en trollkarl, med ögon af Odins korpar, med hjärta af granit — ett rykte, som redan på förhand injagade ångest hos dem, han ville utforska, och mer än en gång tillskyndade honom samma nytta, som ett par verkliga Odins korpar skulle ha gjort. I skötet af de sina[2],
- ↑ Liljensparres förut nämnda malmgard var belägen i kvarteret Humlegården och vid Östra Humlegårdsgatan, nuvarande Brahegatan, mellan Cardell- och Kommendörsgatorna. Den prydliga, af en vacker trädgård omgifna manbyggnaden, som bestod af ett gulmåladt trähus med ett par flyglar, fanns kvar ännu på 1860-talet.
- ↑ Gift år 1766 med Hedvig Christina Reutersvärd, hade Liljensparre med henne fyra söner och en dotter, Efter hustruns död 1801 gifte han följande år om sig med hennes systerdotter Catharina
