Hoppa till innehållet

Sida:Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverge (1878).pdf/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
29

den landskunnige runokarlen och afguden, Rike Oden[1] benämd. Uttrycket runokarl sammanställer Hyltén-Cav. med åtskilliga senare folksägner, i hvilka runkaflar nämnas, särskildt den i Njudungen upptecknade sägnen om Kettil Runske och Oden. Otvifvelaktigt är detta drag hedniskt, då Oden i eddasångerna skildras såsom runornas uppfinnare och herre.

Hos allmogen träffas namnet utom såsom Oden och det häraf (genom ett bortfall af den gamla dentala spiranten, hvartill så väl riksspr. som dial. uppvisa många motstycken) uppkomna Oen (i sammans. äfven On-) stundom under formen Ode (Oe). Denna form anföres af Hyltén-Cav. från olika ställen i Smål., I, 218 (“gif dig Odhan i våld“, i tilltalsform “Ode kom“, ur tingshandlingar från 1632), II, 31 och VIII. Den har, på likartadt sätt som jätte, uppkommit ur den gamla formen genom bortfall af n, säkerligen därför att man uppfattade detta såsom best. artikel, hvilket det ju är i den stora massan af på samma sätt betonade ord på en[2] Formen har en viss vigt, därför att den visar, att hos allmogen gudens namn bevarats genom oafbruten tradition från forntiden. Ur Oden, såsom detta namn nu genom bokspråkets inflytande uttalas med akut betoning, skulle ej en dylik tvåstafvig form kunnat utvecklas.

Hos allmogen förekommer Odens namn företrädesvis i sammanhang med sägnen om den vilda jagten. Ehuru åtskillig medeltidsvidskepelse inblandat sig häri, äro dock grunddragen i denna folktro otvifvelaktigt af urgammalt hedniskt ursprung, sannolikt till och med äldre än den utveckling i uppfattningen af Odens väsen, som ligger till grund för eddornas skildring af denne gud. Särskildt synes denna sägen hemmastadd i Smål. Här begagnas uttrycken “det är Odens jagt“, “det är Oden, som är ute och jagar“, “Oden är ute och far“, “Oden far förbi (se Hyltén-Cav. I, 216, 220). Äfven förekommer om samma naturföreteelse, som eljest kallas Odens jagt, med en något olika uppfattning i Unnaryds s. uttrycket

  1. ↑ Huruvida rik här är ett gammalt med förändrad betydelse från hednisk tid kvarstående epitet, att jämföra med ríkir tívar i Þrymskv., eller blifvit användt med syftning på Oden som en rikedomens gifvare, såsom han ofta framträder i folksägner, vågar jag ej afgöra.
  2. ↑ Jfr dat. Odhenom i det längre fram anförda st. hos Olaus Petri.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Språkliga_intyg_om_hednisk_gudatro_i_Sverge_(1878).pdf/37&oldid=582414”