gen af eld, vid början af innevarande åra-hundrade; har sedan blifvit fullkomligen i stånd satt; men icke med så många onödiga sirater på taket. — Efter R:s Skattmästaren Gust. Bonde, som afled 1677, ägdes det af Sonen Grefve Carl Bonde, hvars Enkefru, Grefvinnan Maria Gustava Gyllenstierna, sålde det till Stockholms Stad, som interimsvis gjorde deraf sitt Rådhus; hvarföre och R. Rådet Gr. Gustaf Bonde, Sonen, uti sine på vers skrefne öden[1], säger:
"En Bonde jag föddes i Stockholms rådsal."
Innan det såldes, uthyrdes det någon tid, till Hofrätts-hus, och efter Slottsbranden, dit flyttades Kongl. Bibliotheket, som först blifvit inrymdt i Gr. Lilljes Hus, då en ringa del deraf räddades undan elden[2].
Det är förut nämt att Magistraten här intog sitt säte 1732 eller 1731[3]. Uti en olyckelig vådeld afbrände Huset d. 19 Dec. 1753; men dess i ståndsättande företogs strax derefter, och bestriddes så skyndesamt, att Magistraten kunde åter inflytta, om Sommaren 1755.
År 1758 d. 11 Julii gillade Konungen de insände ritningar till de tvänne flygel-byggnader, vid Rådhuset åt Torget, som då skulle inrättas till Stadens Kämners-Rätt, till Corps de
- ↑ Cantz. Berch. l. c. Som berättar att förenämde vers blifvit supprimerade.
- ↑ Celsii Hist. Bibl. Reg. St. 1751. 8:o. p. 169.
- ↑ Det sednare årtalet finnes på en Oratio inauguralis ad felicissima Curiæ Stockholmensis Auspicia in primo Sollemni Senatus Urbici consessu, anno 1731 pie dicta, ab Erico Petro Bång, Stockholmensi. 4:o. Tryckt i Upsala.
