att de derå befintelige bokstäfver och ziffror, ej finnas på originalet, utan blifvit tillsatte, för att desto bättre kunna determinera de fordna brukeliga namnen, på gator och flere ställen, enär de framdeles med säkerhet, kunna utredas.
Denna planta är utan åratal, men älldre än 1570, då K. Johan III. d. 12 Jan. befallte Gertruds Gillestugas förstärkande med pelare eller så kallade conforter, hvilka saknas vid dess på Chartan teknade läge. Hon är också efter all anledning älldre, än 1547, emedan den föreställer Svartmunke-Kloster, såsom en qvarstående byggnad, då man likväl af Stadens Protocoll 1547, p. 27, inhämtar; att Svartmunke Kloster bröts neder i grund och fördes till Slottet. Den innehåller väl scala, som då Chartan jämnföres med nu varande distancer, finnes innefatta ett mått, närmast svarande emot 6 af våra nu brukeliga alnar; men synes i öfrigt icke vara, med den noggranhet författad, som kan vittna om någon pålitelig geometrisk handläggning.
2. En Charta öfver den åt Staden närmaste delen af Södermalm, befintelig i Landtmäteri-Contoiret, utan Författares namn eller åratal. Den föreställer Malmen, med dess äldre krokige vägar och irreguliere quarter, samt desseiner till den gatu-reglering, som sedermera synes vara fölgd, och torde för samma ändamål vara författad och således före 1636. Den är åtminstone senare än 1622; emedan den anviser Tullar, som då först anlades, och innefattar Söder ut den del, som lär varit med Staqvet omgifven.
