Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/41

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
23


les lika med Chartan före 1547; och innan Kyrkan således aftogs i längden, i K. Gustaf I:s tid, 1548 eller 1555, efter olika uppgifter.

Slottet är med sina Torn, Murar och Fästningsgrafvar affattadt. I Norra façadens Östra hörn är intet Torn — på Slottets V. sida är en Bro, öfver Fästningsgrafven, emellan 2:ne små runda pelare; förmodeligen den port, som K. Gustaf I. låtit å nyo bygga 1548.

Riddarholmen är med sina oformeliga och sneda qvarter och gator afritad. Bron midtför Kyrkan till Staden; men utan något Torn vid broändan, som finnes på Kopparsticket i Strickers Dissert. om Riddarholms Kyrkan.

Ifrån Slottets N. Ö. hörn, är en Bro marqverad till Helgeandsholmen och Slagtarebodarne. Likaledes ifrån Mynt-torget, gamla Norrebro till Helgeandsholmen; derifrån till en annan Holme, och vidare till Norremalm. Den medlersta af dessa Broar, tyckes medgifva, ett vida större vattudrag, än nu för tiden, då den lilla Canal som löper under Gatan, förbi Kongl. Stallets Norra gafvel, nästan är osynlig. Denna lilla Holme måste vara den fordom så kallade lilla Stockholmen, till en skillnad ifrån Stockholmen, eller som den nu heter, Helgeandsholmen. Den föreställes här mera bebyggd, än den sistnämde, och märkeligt är, att af besagde trenne Broar, emellan Staden och Norremalm; är den närmast Staden den längsta, som intygar att Södra Strömgrenen, den tiden varit bredast; och att den medlersta och den närmaste till Norremalm, äro nästan af lika längd. Att gifva detta förhållande, emellan förberörde Holmar

och
B 4