förenämde årlige inkomst 16,666 R:dr. 32 sk. såsom en beständig och orubbad fond, till amorterande eller minskande af den skuld, derutinnan Staden, för detta ändamål stannar. Kongl. M:t lämnade, till hvad således blifvit föreslagit och uppgifvit, Dess nådiga bifall, d. 22 Aug. 1781. Jämte de af R. R. och Öfverståthållaren insände ritningar, till brobyggnaden, af Öfver-Intendenten Baron Adelcrantz författade, följde ock behörigen upprättade omkostnads-förslag, som i afseende på årligen ökade priser, upptogo utgifts-summorne till några och 30 tunnor guld[1].
Denna bro, med de byggnader, dermed gemenskap äger, skall ock hafva fordrat en kostnad, omkring 36 tunnor guld.
Sedan anstalterne till denna brobyggnad blifvit beredde; Materialier samlade; stenar tillhuggne och framskaffade; strömdraget ränsadt, m. m. lades första grundstenen dertill, af K. Gustaf III. d. 19 Aug. 1787.
Hvad vid denna högtideliga act blifvit i agt tagit, må här införas; på det när det gammalt blifver, lika oförmodade underrättelser måtte deraf, som af fornålldrens handlingar i vår tid, kunna hämtas.
På Öfverståth. underd. anhållan, behagade K. M. Söndagen d. 19 Aug. 1787, efter Gudstjensten, begifva sig ifrån Lust-Slottet Drottningholm, nya vägen, som då första gången af Kongl. Famillen befors, till Staden, och emottogs af R. R. och Öfverståth. Baron Sparre vid Kungsholms-torget; hvarifrån infarten skedde i följande ordning: R. Rådet Sparre; Hertigarnes Cavaillerer; Kron-Prinsens vice Gouverneur, Öfversten Baron Wachtmeister; Håfmarskalken Baron Strömfelt; Kammar-Junkare;
- ↑ Öfverståth. bref d. 21 Aug. 1781.