Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/212

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
206


hörande till Johanniter Klostret, var efter Messenii berättelse belägit, utmed Österlånggatan, gent emot Kettens (Keithens) hus, som fordom hade tillhört Wadstena Kloster; hvarom i Första Delens 5 Cap. något finnes nämt.

VI.
S:t Jörans Capell.

S:t Jörans Capell hafver på gamla Hospitalstomten, der Sjukstugan för Spetälske låg, eller på den i sednare tider kallade, Brunkebergs Kyrkogård, af ålder, varit anlagdt[1]. Magnus Ladulås tillbytte sig 1286 af Upsala Biskopsstol, denna plats, jämte Waldemars-ön, med mera, som förut blifvit nämt.

År 1288 skall Han der, Riddaren S:t Georg til ära, stiftadt, S:t Örjans, Yrjans, Örjens eller Jörans Hospital och Capell, som det i gamla handlingar olika kallas.

Om denna Riddaren S:t Jöran, hafver Ruda, i sin beskrifning om samma Hospital, samlat och anfört åtskillige sagor och berättelser, som här saklöst kunna förbigås, såsom mindre efterfrågade och trodde i vårt tidehvarf.

Att S:t Jörans Capell[2], der Johannis Kyrka sedan blifvit byggd, fordom varit ett Helgedoms-hus, hvarest böner för de Sjuke och själamessor för de döde blifvit hållne, jämte andra Gudaktighets-öfningar; derom är intet tvifvel; det

har
  1. Pontinus l. c. Msc.
  2. Ett sådant Capell hafver ock varit i Upsala inrättadt på Erke-Biskopens tomt, Väster om Staden, af Præbendaten Ped. Tydechini vid år 1437, och äfven ett i Öster-Göthland, omtalar Peringsköld och Rhyzelius. Se Wittingh, l. c. p. 95.