Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/235

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
229


Sedan är ock efter hand, tomten mycket utvidgad, i synnerhet, åt sjö-sidan, hvarest nu för tiden är, en tämmeligen stor och beqväm lastplats.

År 1691 d. 14 Julii skedde K. M:ts befallning, till Öfverste-Marskalken Gr. Joh. Gabriel Stenbock, att de till Arsenalen hörande saker och tyg, skulle flyttas ifrån Lusthuset vid S:t Jacobs Kyrka, till det nya tyghuset och der i sin ordning uppsättas.

Härtill får nu ytterligare läggas, att detta hus år 1688, blef någorlunda i stånd satt, att nyttjas till Öfverståthållare-boställe[1]; men blef derefter, som bemält är till Arsenal inredt. Då borrttogs alla eldstäder och skorstenar; likaledes balconnerne öfver ingångarne, både åt trägården och sjö-sidan. Taket blef sedan på 1740-talet såsom bofälligt, nedtagit och lägre gjordt, samt med järn i stället för kopparplåtar försedt; men tornen blefvo oförändrade[2].

Detta hus skall vara byggdt på 18,000 pålar, som kostat 1 R:dr stycket[3]. Gården har åt sjö-sidan i senare tider blifvit mycket utfyld, till en rymlig lastage-plats, i fonden af Stockholms oförliknelige hamn.

Utom de vapen och trophéer, som i Arsenals-rummen förvarades, såsom vedermälen af fordna Svea Konungars och deras Härars tapperhet; såg man ock, då gården var instängd, derstädes ett förråd af större och mindre uppstaplade kulor. Sedan stora Operahuset, här bredevid, å Västra sidan, i K. Gustaf III:s tid, blef färdigt; anlades ifrån

Norre-
P 3
  1. Öfverståthållare-Ämbetets skrifvelser till K. M. i Kongl. Kiks-Archivo.
  2. C. R. Berchs handskrefne samlingar.
  3. Palmsköld af Sigismund Hoffmanns Regenten Sahl. Leipzig 1702, p. 175.