Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/254

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
248


briel König var 1629 Konungens Gartner, eller Trägårds-Mästare.

Att denna trägård, under K. Gustaf Adolphs Utrikes vistande, samt äfven i Drottn. Christinas tid, saknat den tillsyn, som vederbörande ålegat, tyckes kunna inhämtas, af den beskrifning deröfver, som Whitelock gör i sin dagbok 1654. Kungsträgården i Stockholm, säger han, var af 6 eller 7 acres vidd, omgifven med ett träplank och afdelt i gångar, som större delen voro gröne, och illa håldne. Få blommor vore der, att se, och större delen af dem, mindre rare tulipaner. På sidorne voro Alléer af almträn; men inga frugt-trän.

Att det till en del, i sjelfva Kungsträgården belägne Kongl. Landtmäteri-Contoiret, i sin början, varit byggdt till ett Lusthus, der Drottning Christina skall tillbragt flere roliga och nögda stunder; är en allmänt trodd berättelse, ehuru den med handlingar och vittnesbörder, här icke kan bestyrkas.

I Konung Carl XI:s tid, då gamla Trägårds-Intendenten J. Hårleman hade uppsigt öfver Trägården, fick den ett mera städat utseende. Öfver-Ståthållaren Gr. Gyllenstierna, hemstälte väl, på Hårlemans anhållan, om K. icke skulle täckas bestå en ny port, till ingången af K. M:s Lustträgård, som skulle komma att kosta 160 d:r S:mt; men Konungen svarade derpå, d. 15 Sept. 1691, att dermed kunde hafvas anstånd, till fram bättre; emedan då, så många andra byggnader förehades.

Uti samma K:s aflåtne bref, till Dess Stats-Contoir, af d. 17 Martii 1693, förmäles, att Trägårds-Inspectoren Hårleman, gifvit tillkänna, huru som uti Lustegården vid S:t Jacob, icke något sött och friskt vatten voro att tillgå, hvarmed allehan-

da