II. CAPITLET.
Om Munklägret, donerat till Stockholms Stad.
Stockholms Stads tillökte folknummer; en mera utvidgad handel och rörelse, samt handtverkeriers och näringars tillväxt; fordrade i medlet af 17 årahundradet, ett större utrymme, som tillika skulle gifva Stockholm det anseende, som ägnade en Hufvud-Stad och Konunga-säte.
År 1640 förläntes Staden en del af Ladugårdsgärdet, i synnerhet till Bonings-platser för Sjöfolket. Genom Öppne brefvet, d. 20 Apr. 1644, gafs till Stadens ytterligare utvidgning, en del af Munklägret, nemligen allt ifrån Östra udden och intill staketet, som der uppsatt var; af hvilken plats Magistraten, skulle emot skäliga tomtören, upplåta dem, som der bygga ville, tomter, i synnerhet nyttige handtverks-män, och dem, som deras Ämbeten med några vattenverk, behöfde att drifva; hvilka framför andra skulle närmast sjön, med tomter blifva försedde. Denna donation blef ytterligare, genom Ö. B. d. 27 Mart. 1647 bekräftad, och hela Munklägret derunder innefattad; med undantag af de dervarande Tegelbruk; hvaraf det ena beläget emot Rörstrand, med inhägnade ägor, blef Kronan förbehållit, och det andra gent öfver Långholmen, skänktes till inkomst åt det år 1637 inrättade stora Barnhus, som år 1666 äfven skall erhållit förstnämde Tegelbruk.
Af de platser, som på Munklägret förut voro bortskänkte, hade M. Jung d. 17 Feb. 1644, fådt en stor tomt, vid gamla bron till höger, att der anlägga ett Glasbruk, samt Handelsmannen And. Slorff, hela qvarteret, der Kyrkan nu är be-