Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/361

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
355


och Vantmakeri-tomtet i Qvarteret Ulrica, inköptes af Slorffs Enka; med den derå uppförde stora träbyggnad, hvilken genast till Kyrka inreddes; till dess af sten en ny Kyrka kunde hinna att uppbyggas. År 1672 d. 8 Sept. blef den af Erke-Biskopen Stigzelius, till allmän Gudstjenst helgad och invigd, tillika med församlingens förste Kyrkoherde, M:r Jonas Lille. Uti den predikan Doct. Terserus vid detta tillfället höll, hade han önskat, att Munklägrets namn, måtte dädanefter afläggas och Kyrkan få kallas Carls Kyrka. Då de vid denna Solenne act, närvarande Hrr R. Råd, derom gjorde K. M. berättelse, med underd. hemställan, om icke denna Stockholms Västra förstad, kunde få namn af Carls Holme? skall K. yttrat sig: ”Efter Riddarholmen ligger här vid Staden, och Drottningholm ett stycke härifrån, hvarföre må icke Kungsholmen ligga der emelllan.” Sådan är berättelsen om upphofvet, till holmens nya namn, uti Biörns nämde berättelse. Han var den förste som väkte frågan, om en Capell-byggnad på Kungsholmen.

§. 2.

Sedan denna särskildte församling således tillkommit, lades Solna Kyrka och Sochen derunder, d. 13 Oct. 1671, till desto bättre underhåll, för den Pastor, som dervid framdeles kunde tillförordnas.

Efter en d. 20 Mart. 1679 Kungsholms trä-Kyrkan öfvergången svår vådeld, förrättades Gudstjensten uti en träbyggning, neder vid nya bron, Håf-Cantzleren Gripenhielm tillhörig.

Ehuru ritningen till nya Kyrkobyggnaden blifvit faststäld; grunden 1673 d. 10 Maji dertill lagd, och Konungen icke allenast i särskilde poster, der-

till
Y 2