Om Skolan som härstädes inrättades 1672; är angående samtelige skolarne i Stockholm, förmält.
Kyrkogården, som 1672 blef inhägnad, innehåller 39,039 qvadrat alnar.
En klockstapel uppsattes 1674 och deruti ett urverk med visar-tafla, hvartill låntes en liten klocka, till dess någon större kunde förskaffas; att gifva tiden genom klockslagen tillkänna. På Församlingens anhållan skänckte sedermera K. Carl XI. till en större klocka, en gammal präss af metall af 5 Skeppunds vigt, som låg på myntet, och hade sedan Dr. Christinas tid, icke varit brukad[1].
IV. CAPITLET.
Om de på Kungsholmen anlagde Fabriker,
Manufacturer och Handtverkerier.
Det är så väl af förenämde donationsbref 1644, då Munklägret lades under Staden, som af K. Carl XI:s Privilegier d. 30 Mart. 1672, och stadfästelsen derå d. 12 Apr. 1676, att intaga, huru som Kungsholmen varit ifrån början, ämnad till ett ställe, i synnerhet för Handtverkare och Slögde-Idkare. Sistnämde författningar tillägga de Handtverkare, som sig der nedsätta ville, 10 års frihet, ifrån all borgelig tunga, såsom contributioner, inqvarteringar, Båtsmanshåll, samt andra Ord. och Extra-Ordinarie utlagor och besvär.
Emot en således förund nåd, var dock icke verkan fullkomligen svarande. Några få Handtverkare började väl här, att bosätta sig; men aflägsenheten ifrån Staden och de mera bebodde malmar, gjorde förmodeligen flyttningen mera trög, då den kunde medföra minskning i en redan stad-
- ↑ Biörn l. c.
