Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
61


att Helge-ands-holmen varit en afrättsplats för förnäme personer[1].

Hvad som i synnerhet gör Holmens namnkunnighet, i vår Historia; är det Herra-möte, som Konung Magnus Ladulås, här skall hafva hållit, med vissa tillkallade af R:s Ständer, 1282, när Han icke kunde komma ut, med Upsala Öde; och der Svenska Folket gaf ifrån sig, en egande rätt, till det, som förut var, till gemensamt nyttjande eller fritt inkräcktande; såsom Bergverk, vissa Insjöar och Strömmar samt Rikets största Skogar, m. m. hvilket begifvande ännu bär namn, af Helge-ands-holms Beslut; och är förnämsta grunden till Sveriges Krono-egendom[2].


III.
De Smärre Holmar I NorreStröm.

§. 1.

Barkare-Holmen, nämnes redan uti det Contract af år 1441, som Herr Bengt till Salistom, med Hans Fru, Märta Lydikes dotter, ingingo med Clarae Kloster, om denna Holmes nyttjande, brukande och bebyggande, emot en tunna Smör årligen i lega; hvaruti denna Klostrets ägodel, beskrifves vara liggande, Nordväst Stockholm, emellan Stockholm och Norremalm, sunnan ifrån thera qvarna och Östan brona. Att den legat nedan för lilla Holmen, vid slutet af strömmens utlopp, samt varit en särskild Holme, och icke som förmenes en och samma, som lilla Stockholmen, lilla Holmen,

med
  1. C. R. Berch, som till denna anmärkning tagit anledning, af Junker Magnus Birgerssons afrättande på Helge-ands-holmen 1320. Rimkr. p. 145.
  2. Botin S. R. H. p. 354.