Hoppa till innehållet

Sida:Stockholm, Del 2 (Elers 1800).pdf/72

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
66


mentet, evärdeligen att behålla. Efter som Vi ock nådigst tillåtit, att emedlertid de kunna blifva, sin egen lastbro mägtige, dem att drifva sin handel, med ut- och inskeppande, uppå Stockholms Stads brygga, efter som härtill hafver varit sedvanligt.

Ordaförståndet tyckes här medgifva, att lilla Stockholmen varit ämnad till ett Slagtarehus uppbyggande, och att på en annan plats, emellan qvarnen och samma holme, som anses hafva varit Barkareholmen, var redan med nådigt tillstånd grunden lagd till en lastbro, eller skeppsbrygga, hvilket belägenheten ytterst i strömmen, eller vid dess utlopp, äfven synes bestyrka. Häraf kan ock den följd dragas, att intet Slagtarehus den tiden, derstädes varit anlagdt; men att lilla holmen dertill var gifven och donerad.

Bryggeriholmen förläntes Staden d. 23 Julii 1662, sedan Staden kort förut, d. 25 Martii, fådt qvarnplatsen i Norr ström, jämte materialerne af det nedrefne qvarnhuset, till Slagtarehusets uppbyggande af sten.

Den lilla holmen bekom Staden 1668, hvarföre enligt K. br. till Cammar-Collegium af d. 11 Junii s. år, Kongl. Rådet Grefve Gyllenstierna skulle njuta vederlag.

Om således förenämde trenne holmars särskildte läge, nu icke tydeligen kan utredas; så måtte antingen upplandningar, igänfyllningar, i anseende till der uppförde byggnader, eller gräfningar till Strömmens förändrade lopp, dertill vara orsaken; men handlingarne synes dock bestyrka att de i Norrström belägne mindre Holmar varit tre: och att Barkareholmen, lilla Stockholmen och Bryggeriholmen, med deras flere förändrade namn, åtminstone icke troligen betekna en och samma Holme: Hvar och en dock obetagit, att hafva en annan tanke.

§. 3.