Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/122

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
114


2. §.

Sedan Artillerie-gården[1] länge och ända till medlet af 18 årahundradet varit bebyggd, med små dåliga trähus, till boningsrum och verkstäder, för Smeder, Lådmakare och flere Handtverkare, företogs ändteligen, jämte flere byggnader af sten, till boställen för Fällttygmästaren, Tygvacktaren och nödige verkstäder, m. m. det stora Tyghusets uppförande, som på trenne år, hant att blifva färdigt. Det innesluter mäst hela Artillerie-gården på Norra sidan, och är 200 steg långt samt består af tvänne etager. Hvad ännu återstår, att få hela gården, efter faststäld ritning 1763 kringbyggd, är att den gamla Artillerie-Kyrkan af trä borrttages och den återstående delen vid Riddargatan fullbordas, då der äfven blifver plats för en ny Kyrka, hvartill i Östra hörnet, der Smedjan är, en början redan är gjord, med Sacristigans byggnad.

Hela Artillerie-gården är i bredden 220 alnar och i längden 200, innehållande således 44,000 qvadrat alnar. På Östra sidan är en öfverbyggd brunn. Vattnets hallt okändt.

I Tyghusets nedre våning förvaras 12 och 24 pundige Metall-canoner med sina lavetter. I öfre våningen hvartill äro på gaflarne, tvänne hvälfde stenbroar, att derå kunna transportera Canoner upp och neder, finnes utom flere slags stycken och hvarjehanda Artillerie persedlar, äfven många Trophéer af Canoner, tagne i älldre och sednare tider. En del som blifvit omgutne, äro dock att bevara minnet af så dyrt förvärfvade Segertecken, afritade, och således med sina antekningar, i K.

Krigs-
  1. Amunitions och Artillerie-huset, har K. Carl XI vid år 1690 låtit upbygga, säger Rudling p. 141. Men någon säker underrättelse derom, hafver af flere genomsökte handlingar ej stått att erhållas.