mästare-Bostället är. Då Johan de la Vallée ägde det stället, kallades det Lustdal; men då det sedermera 1668, kom till R. Rådet och Fältmarskalken Gr. Otto Wilh. Königsmarck[1], hette det, dels Königsmarckshof, dels Vallées tomt.
Man känner icke de skiften, som denna egendom, sedan undergått, eller om den under namn af gamla Ladugården, med dertill hörande trägård, som salig Melitz arfvingar, under donation innehade, 1682 blifvit reducerad; troligt är att så skedt, då den förut varit en tillhörighet, till berörde gamla Ladugård.
2. §.
Konung Fredrich I. blef år 1733 häraf ägare, som der låtit anlägga tvänne trägårdar och ett stenhus, då förmodeligen egendomen fådt sitt nu varande namn.
Presidenten Baron Erland Broman, lärer fått den samma af K. Fredrich I. såsom af honom, med mycken nåd omfattad. Baron Broman, skall då hafva öfverenskommit med Trägårdsmästaren, Inspectoren vid Kungsträgården Meijehöfver, som ägde Gr. Magni trägård, eller Torstenssonske egendomen; att derigenom få anlägga en väg, ifrån ändan af Storgatan, fram till Fredrichshof; emot förbindelse att underhålla plank, ej mindre på bägge sidorne om samma väg; än på Östra sidan emot Fredrichshofs gärde, då en port blifvit inrättad på planket af Grefve Magni trägård emot Storgatan, samt en vacktstuga uppbyggd, der en besökare posterades[2]; och hvarest
