Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/150

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
142


samt om de äfven innefattat mer eller mindre af Ladugårdsgärdet; kan nu mera icke upplysas och utredas.

Äfven finnes af ett den 12 Mart. 1599 med Clarae Kloster, om Lögisboda torp i Solna Sochn, liggandes emellan Brunsviken och Brunkebergs-änden, upprättat arrende-contract, att Klostret innehaft samma torp, samt att vid denna Afhandling Peder Rettare i Husarne och Jöns i Söder-Husarne, såsom vittnen och gode män, varit närvarande; och lärer Klostret erhållit detta torp, af dess Syssloman Olafver i Lögis bothnum, som emellan åren 1375 och 1377, undergifvit allt sitt gods, Klostret till evärdelig ägo. (Clarae minne p. 79, 80).

Hvad således af Djurgården, Clarae Kloster tillhört, blef genom reduction, uti K. Gustaf I:s tid, lagdt under Kronan och har sedermera förblifvit, en Kronans tillhörighet.

4. §.

Enligt en situations-Charta öfver Stockholm, upprättad 1649, samt befintelig i K. Landtmäteri-Contoiret sub N:o 25, skall Walmars-ön innehålla 446 och et halft tunneland hvaraf de 2:ne i Öster utskjutande uddarne, nemligen Bloksudden och Isblads-udden, utgjorde 29 ⅛ tunneland; hvarjämte på denna Charta, de öfrige Ladugårds-ägornes rymd, utföres till 2643 ⅜ tunneland; hvilken likväl något minskades 1670; genom den till Stadens utvidgande, då donerade utmark, ifrån Ladugården vid Ladugårdsviken, till Brunsviks-tullen.

Valdemars-ön, som det öfriga af Djurgården; jämväl ock Ladugårdslandet, hafva blifvit nyttjade och brukade, för Stockholms Slott, dels till åker, dels till äng, dels ock till mulbete; dock har det derjämte varit Malmboerne tillåtit, att nyt-

tja