brogatan, äfven än i dag, ömsom för Munklägersgatan nämnes, är otvifvelagtigt. Munklägers-ängarne skola efter Professor O. Celsii berättelse, då de för Kronans räkning varit brukade, årligen afkastat, circa 390 lass äng. (Kungsh. Minne p. 26). Hof-Cantz. Dalin i 4 Del. af Sv. R. Hist. p. 70 förmäler, att K. Johan III, d. 22 Decemb. 1576 donerat Munklederne, åt R. Råd. Hogenschilt Bjelke. Uti det d. 29 Mars 1641, utkomne Kongl. förbud, emot oloflig jagt, upptages Munklägret ibland Kronans parker och Jagebackar, nära Stockholm, på Norra sidan belägne. Namnet Munkelägret blef först 1672 till namnet Kungsholmen förbytt.
Det belopp hö, som båda Ladugårdarne, af dem tillslagne ängar tillfallit, har varit ganska ansenligt och ofta gått till 900, 1000, och 1500 sommarlass.
9. §.
Gamla Ladugården har till Hagar nyttjat: Kaggnäset och Husarhagen; nya Ladugården åter, har haft en Kohage, belägen emellan Brunsviken och Husarviken, samt Helgands-lederne och gärdet; dito en annan, Löfbohagen benämd, liggande emellan Brunsviken och gården; dito Björnanäset; smärre hagar, för båda Ladugårdarne oberäknade, och intages af Reductions-Commissionens Handlingar 1682, att Hagar, som Ladugårdarne tillhört, sträckt sig ifrån Roslagstullen, ända till Bergshammars egendommen.
10. §.
Hvad Fisken beträffar; så har gamla Ladugården, haft både Vinternot och Sommarnot, som dragits uti Ladugårdssundet, innan bron, och uti Isblad, utom bron; hvilket synes uplysa, att den ti-
