den, fångar och fängelse-rum, samt arrestanters afstraffande, efter som de dömde varda; rättandes sig dervid efter Lag och särskillte Författningar.
Som Öfverståthållaren innehafver ett förtroende Ämbete, som K. Maj:t sjelf, enligt Regerings-formen till- och afsätter; så är han ock K. allena ansvarig för Stadens Gubernation och styrelse.
2. §.
En förtekning på Öfverståthållarne i Stockholm, bör här icke saknas[1].
Clas Fleming, 1634. Han var tillika Riks-Råd, President i Räkne-Kammaren och Lagman öfver Norre Finland. Hans Ämbets-förvaltning som Öfverståthållare, har i denna beskrifning på flere ställen blifvit nämd och Stockholms Stads Historia, skulle blifva allt för ofullkomlig, om den icke förvarade minnet af denne store mannens sällsynte förtjenster. Han var Amiral då han förordnades till Öfverståthållare, och i denna egenskapen slutade han ock ett ärorikt lif, då han d. 26 Julii 1644 blef på sitt Amiral-skepp dödad af en stycke-kula, från Danska Fästningen Christianpris, i hvilkens hamn, han med Svenska Flottan inlupit, sedan han ett par dagar förut, såsom dess högste Befälhafvare uti sjöslaget vid Colberger Hejde, hade bestridt Christian IV, en af Danmarks störste Konungar, segren, då Han på sin ålderdom, sjelf anförde sin flotta, och vid samma tillfälle förlorade sitt ena öga. Denna strid är som den märkeligaste händelse af samma K:s 60-åriga Regering, vald till ämne, för den Historie-målning, som biifvit i senare åren uppsatt i Riddar-salen på Köpenhamns Slott; hvarest alla Danska Konungars Regering och minne af
- ↑ Se derom Stiernmans Höfd. minne p. 55. Råds-längd. 1791, in fine.
