Relation om Stockholms Slotts och Stads tillstånd, som i denna beskrifning ofta blifvit åberopad. Uti samma Relation klagar han, att dess årliga lön 2250 d:r S:mt, blifvit honom afskuren, då han ibland fått 1500, och stundom 1800 d:r deraf uppbära. Slotts-Staten hade på 12 år, en rest att fordra af 94,629 d:r S:mt, och om innehållningarne skulle afdragas, som på sju år icke blifvit anordnade, vore dock resten 56,578 d:r som blifvit anordnade; men ej utgådt. Han hemställte äfven, om icke Öfverståthållaren, efter Regerings-Formen, borde hafva sig til handa 12 Soldater, beklädde i Kronans levrée, blott och gult, som med sina bardisaner och undervärjor, borde honom dageligen uppvackta, att förrätta executioner och hvad till Justitiens befordring och god ordning kunde befallt blifva. Under hans tid har nedre Järnbron, som går öfver Söderström till Slussen, blifvit anlagd, med Järn-vågen och Södra Brygghuset. Ett stort och ansenligt hus vid Järntorget, var redan grundlagdt och under arbete, uti hvilket en Beurse, Bank, Tolags- och Fracktkammare skulle inredas; hvartill kommer Ryssgården, Skeppsbro-byggnaden, med flere broar[1].
Claes Tott, Grefve, Riks-Råd d. 3 October 1653, s. å. Capitain Major af Lif-Gardet, eller Chef för K:s Lif- och Hus-Tropper; 1654 Cantzlie-Råd och Riks-Stallmästare; 1664 d. 28 Mart. Öfverståthållare, hvilket Ämbete han förestod ett och ett halft år, blef 1665 Fältmarskalk, år 1672 Ambassadeur till Frankrike, der han afled 1674 och beslöt sin Grefveliga ätt. År 1664 d. 16 Maij fick han befallning, att låta uppsätta en statuë i Stockholm, uppå hvilken skulle uppslås, Kongl.
- ↑ Bar. Rehbinders Cantz. Hist. Stockh. 1786, 8:o, p. 238, not. Gezelii Biogr. Lexicon.
