mästare Jacob Grundel och Rådm. And. Jönsson, Jöns Jönsson och Truls Kåhre hade att göra med de ärender, som rörde Handtverkerierne och Näringarne. — Stadens medel och inkomster, byggnader, m. m. tillkom Borgmästaren Rosenholm, Rådmännen: And. Boije, Hans Olofsson och And. Torstensson, med biträde af Stads-Architecten Nicod. Tessin m. f.
Stadens årliga inkomst var omkring en tunna guld Silfvermynt. 1663 hades för händer att upprätta ett stort ansenligt hus på Järntorget, der som en Beurs- Banco- Tolags- och Fracht-kammare, med flere commoditeter, skulle finnas tillhopa; item Ryssegården på Södermalm, med det stora Verket som dertill hörer, förutan broar, hamnar, gator, m. m.[1].
En nogare underrättelse derom, inhämtas af en berättelse hundrade år senare, som Stadens Collegier hvar för sig afgifvit till Öfverståthållaren Baron Lantingshausen 1761: hvaraf här ett utdrag.
Justitie-Collegium. Dess gjöromål var enligt 1636 års Ämbets-fördelning, samt Stockholms Stads Styrelse d. 12 Dec. 1672, att emottaga och bereda inkommande Justitie-saker. Efter Dr. Christinas Privileg. 33 §. skulle Magistraten hafva omsorg för Enkor och omyndiga Barn, som sedan blef Justitie-Collegio ålagd. Arf och Förmyndare-Kammaren i Stockholm, blef d. 27 Apr. 1667 inrättad och med Just. Collegio förenad. Stadens Styrelse 1672 satte detta Verket, under Politie-Collegium, som dock åter ändrades, genom K. br. d. 4 Aug. 1674. Dit höra alla Ofrälse Sterbhus, i anseende till inventeringar, arfskiften och förmynderskap; med de rättigheter Magistraten dervid tillkommer, enligt Privilegier och Förmyndare-Ord-
- ↑ Rosenhanes Relat. 1663.
