utinnan deltagit; men år 1607, befallte K. Carl IX, att Borgare-Vackten skulle alldeles afskaffas, och deremot skulle 360 man af Smålands-Knektarne uttagas till Vackthållning, samt underhållas till hälften af Kronan och till hälften af Stockholms Borgerskap[1].
Af älldre Konunga-bref till Öfverståthållaren, inhämtas: att en del af Ryttare-Vackten som Patroullerat, skulle indragas, och allenast 18 man, med 2 Corporaler bibehållas, hvilka Öfverståth. skulle inducera Borgmästare och Råd, att som förut, än vidare underhålla. (K. br. d. 24 Oct. 1664). Att Vackt skulle hållas af 48 man till häst, hvaraf hälften skulle underhållas af Staden. (K. br. d. 18 Oct. 1665). Att 40 Archerer skulle Värfvas, att hålla natt vackt och bivista executioner, hvilken trouppe med en General-Gevaldiger och en Gen. Gevaldiger-Lieutenant, Kronan skulle aflöna med 3150 d:r och Staden med 2310, tillsamman 5460 d:r S:mt. (K. br. d. 15 Mart. 1667). Staden blef sedermera ålagd att underhålla denna Vackt; hvarom mera ang:de Stads-Vackten.
Stockholms Garnison hafver efter tider och omständigheter varit, än större och talrikare, än åter blott bestått af K. Lif-Garde och en del af Artilleriet, samt i senare tider af f. d. Hamiltonske, Lilljesvärdske eller sedan Enke-Drottningens Regemente kalladt.
Vackterne voro fordom fördelte, till 5 eller 6 ställen; men sedan Garnisonen blifvit förstärkt, har ock Vackter och Corps de Garder fådt en märkelig tillökning. Vid 1796 års slut, var Garnisonen i Stockholm nära 5000 man.
Konungens Lif-Garde, som efter sista kriget fådt namn af Svea Lif-Garde, har jämte ett sedan
- ↑ Hallenberg, K. Gustaf Adolphs Historia, 1 D. p. 162.
