utsättas; att den skulle utgå efter verkeliga styrkan, efter rigtiga förtekningar öfver vacancerna; att de i Stockholm tjenstgörande af Lifdrabante-Corpsen och Fortificationen, skulle njuta Inqvarteringen med förhöjning efter cours; men icke Hof- och Stall-Staten, samt Arsenals-betjeningen; att Marine-Corpsen på Skeppsholmen, ingen Inqvartering kommo att beslås, och att Inqvarterings-besväret, som förut skedt, ej skulle ensamt dragas af Borgerskapet, utan att allt hvad till Inqvarterings-fonden tarfvas, öfver tolags inkomsten, borde dragas af Borgerskapet enskildt till hälften; men till den andra hälften insamlas af husen och gårdarne i hela Staden, på det sätt, att Borgerskapet med öfrige oprivilegierade husen i sednare hälften deltaga, efter enahanda proportion i beräknandet, som de till Brandvackts-afgiften äro taxerade; alle publike hus dock undantagandes. (Förord. d. 13 Nov. 1766). Detta förordnande om ett allmännare deltagande uti Inqvarterings-tungan, synes så mycket mera grundadt, som Garnizonen icke blott är för Borgerskapets skull, utan till hela Stadens försvar, och till ett gemensamt lik aåtnjutande, af allmän fred och säkerhet.
Att här lämna någon underrättelse, om den i förberörde måtto, nämde tolag, eller tillägg i Tullafgifterne; anmärkes, att Tolagen är en af ållder Staden tillslagen inkomst, till dess allmänna byggnaders och hushållningens upprätthållandes, och således skild ifrån Inqvarteringsverket; så att de Städer hvilka alldrig vetat af Garnizon eller Inqvartering; hafva dock för sitt bestånd och underhållande skull, fådt åtnjuta ifrån sin första början, tolag såsom en oumbärlig publik inkomst. I sådant ändamål är ock Stockholms tolags-inkomst ökad, såsom 1680 med ¼ procent och 1684 med
