sökningssätt, att framtruga en bekännelse om flere medbrottslige. Vid K. Gustaf III:s första anträde till Regeringen, blefvo desse och alla hårdare Fängelser till bekännelsers extorqverande, förbudne. Uti de puncter, om Rikets invärtes tillstånd, hvarom R. Ständer underrättades vid början af 1778 års Riksdag; förmäles, att K. M. funnit Dess första skyldighet vara, att med torturens och dessa pinorums afstaffande, tekna första dagarne af Sin nya Regering, och lät derföre under d. 27 Aug. 1772, utom bref till samtelige vederbörande, att låta förstöra och undanrödja alla de verktyg, som icke äga någon grund i lag; utan strida emot frihet, mänsklighet och billighet, och kunde missbrukas till våld och tyranni, emot frie medborgare; äfven förständiga Öfverståthållaren, att genast låta förstöra den på Smedgården så kallade Rosenkammaren, den hvita hästen och alla sådane dylika marter-rum.
Då Fängelserne flyttades från Kgl. Slottet, skulle der allenast något visst rum utses, till Arrest för folk af bättre vilkor och condition; som K. br. till Öfverståth. Tott af d. 16 Maji 1664 innehåller. Vid Lif-Gardes Hög-Vackten, äro för det närvarande flere Arrester, der både Stats-Fångar, andre brottslige och gäldskyldige förvaras.
I Castenhofs och Södra Stadshusets Fängelser, hafva både i älldre och sednare tider, förnäme Arrestanter blifvit förvarade. Om någon tillfälligtvis i det föregående blifvit nämd; befaller dock tiden i den vi lefva, och acktningen för store män, äfven i deras olycka, att här förglömma deras namn.
Under nya Rådhuset och vid alla Högvackter äro Arrester; utan att nämna dem, som i bullersamma och oroliga tider, på Riddarholmen och Fredrichshof blifvit inredde.
