ka inrikes byggde voro, med år 1687 upphörde, och nödigt vore, att vara betänkt på egne skepps byggande; om K. M. icke i nåder skulle tillåta ett Skepps-Hvarfs inrättande på tjärhåfvet vid tegelviken, Staden tillhörande. Härtill lämnade Konungen nådigt bifall d. 28 Sept. 1686, med flere dervid begärde förmåner, såsom en Sågqvarns anläggande i Norreström, m. m.; då detta Hvarf på Söder vid Tegelviken inrättades och fortsattes någon tid på Stadens bekostnad[1].
Sedan den vid Hvarfvet anlagde sågqvarn uppbrunnit, hemstälte åter Öfverståthållaren, på Magistratens förslag derom, om icke Skepps-Hvarfvet måtte få aflämnas, till någre af de förnämste Reddare i Staden, emot en viss afgift årligen; hvartill K. M. äfven samtyckte d. 6 Maji 1691. Sedan den tiden har detta Stadens, stora Skepps-Hvarf kallat, varit upplåtit åt enskilte Arrendatorer. Ifrån år 1736, innehades det af 28 interessenter och byggdes der skepp, äfven till 200 lästers storlek, utom de mångfaldiga Skepps-reparationer, som derstädes blifvit verkstälte. Genom Contract d. 12 Sept. 1758, uppläts Hvarfvet på 12 år, eller till 1770 års slut, till Grosshandlanden Setton, för 6000 d:r K:mt, hvaraf 4000 d:r fingo användas, till vissa utstakade byggnader. År 1771 d. 19 Decemb. slöts nytt Contract, ifrån 1772 års slut, till 1783, emot 6000 d:r K:mt årligen, som hvarje halft år förut skulle prenumereras; men innan det lopp till ända, afstods Hvarfvet 1781, till visse Associerade Interessenter, på 90 år, eller ifrån den 1 Junii 1781 till samma tid 1871, emot 6000 R:dr Specie, och betingade vilkor; såsom att intet Hvarf på Södermalm under samma tid, måtte få anläggas; att Staden skulle äga rätt, Hvarfvet utan lösen återtaga, om
- ↑ Öfverståth. Ämbetets Handl. i Riks-Archivo.
