Losacks, än Kjerrmans, efter serskilte ägare; än Djurgårds-Hvarfvet, efter dess belägenhet. Der äro ock åtskillige nya skepp, byggde, och flere Handelsfartyg i stånd satte[1].
Uti det der belägne stenhus, nyttjas en sal, såsom Kyrka för dem, som bo på Valdemarsön och Djurgården, hvarest Gudstjenst hvarannan Söndag förrättas, af Prästerskapet vid Ladugårdslands Församlingen.
6. Om Båt-Hvarfvet på Långholmen, se Långholmen.
Det förtjenar här anmärkas, att Handels-Borgmästaren Olof Hansson Törnflycht, igenom Handel och träget arbete, hade omsider kommit till den förmögenhet, att han var Redare uti 73 skepp. Detta låter väl otroligt för den tiden; men det är att märka, att han var den samma, som bragte Skeppsbyggeriet i Sverige, på bättre fötter, och skaffade Riket derigenom, mycket gagn. Ju mera han arbetade, ju mera han vant; men han var för vettig att icke se, och för ärlig att icke vilja, det ju flere af hans landsmän skulle, genom en vidsträcktare Handelsrörelse, kunna gagna både Riket och sig sjelfve. Han lät i Stockholm uppbygga stora och sirliga Magaziner, samt andre publike hus, på beting eller genom entreprenade. Han blef Rådman 1683, och Handels-Borgmästare i Stockholm 1694; i hvilken beställning K. Carl XI, som så väl förstod sig på financeverk och hushållning, benådade honom 1698 med adelig sköld, då hans förra namn Törne förändrades till Törnflycht [2].
