Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/365

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
357


Rit- och Kammakare 4, med 6 arbetare, tillverkn. 8229 Dal, S:mt.
Vaddmakare 2, tillv. 145 Dal. S:mt.
Solfjädersmakare 2, tillv. 342 Dal. S:mt
Ebenister 3, arb. 9, tillv. 1566 Dal: S:mt[1].

Således var icke all kostnad och omsorg förspild på Fabrikerne. Slögderne liksom ömtålige växter, vänja sig omsider vid ett annat Climat, och kunna sluteligen, utan fara, flyttas på kall jord.

Ett i sednare tider anlagdt Manufactur-verk, bör ock här med några ord nämnas. På underdånig ansökning af Öfver-Intendenten C. F. Fredenheim, utfärdades K. M:ts nådige Privilegium för honom, dat. Haga d. 23 Jan. 1798, att vid dess redan anlagde Fabriqve till förfärdigande af alla slags arbeten af stål och Plaiter, få sträcka tillverkningen till andra Metall-Compositioner; samt deribland blåsinstrumenter; utan exclusion för andre, att dylika äfven tillverka.

Det fordrade en lång afhandling att visa allt det gagn, Vettenskaperne tillskyndat Manufacturerne. Den enfalldigaste finner det, som nu ser en enda person väfva 24 à 30 st. trå eller floretband, med en och samma rörelse; eller vissa mölar vid rederierne, der en person hinner på en gång sköta 65 à 70 rullar, eller så kallade bobiner; eller de i sednare tider påfundne Spin-machiner. Till både Bomulls och Kamulls spånad, hafva sådane blifvit i Stockholm inrättade, både af Direct. Elvius och Major Appelqvist.

En mera omständelig berättelse rörande detta ämnet, tyckes stället här icke fordra. Om de Fa-

bri-
Y 3
  1. Baron Hermelins tal om Näringarnes förhållande i Landsorterne 1773, p. 80, 92.