Om vackten vid detta torg, se Artic. om vackter och deras Corps de Garder i Stockholm.
2. §.
Hornstorget sedan Adolph Fredrichs torg, är med några ord nämt i det föregående. Dertill inlöste Staden Aulaevillske och Handelsmannen Busch tomter samt något af den så kallade Dauerske. Torget innehåller i bredden på Norra sidan 132 och på den Södra 138 alnar, samt i längden på Ö. och V. sidan 235 alnar, som utgör ett areal innehåll af 31,995 qvadrat alnar. Öfverståthållaren Baron Lantingshausen, anmälte den 5 Dec. 1767, att detta torg, till följe af K. befallningen d. 12 Sept. 1759 till största delen voro färdigt; att kostnaden dervid stigit till 110,246 D. 7. öre K:mt; att för felande medel, med den 4:de brunnens gräfvande måst innehållas, äfven som med de decorationer dessa brunnar tarfva; att detta torg voro det största i Stockholm och att Magistraten hade önskat, att det måtte få kallas: Kungstorget, eller Adolph Fredrichs torg; tillstyrckandes Öfverståthållaren det sednare.
Om ett Corps de gardes byggnad derstädes för nödig vackthållning, skulle framdeles föranstaltas, emedlertid vore rum dertill hyrde, och med det första skulle Police på nya torget inrättas, att allmogen med sina varor, måtte der hålla dem till afsalu; anhållandes Öfverståthållaren, att vakten från Södermalms torg, måtte ditflyttas[1].
Konungen biföll d. 14 Jan. 1768 att torget skulle få bära Dess namn, Adolph Fredrich; men att der inga executioner framdeles finge tillåtas. Angående vakten derstädes, samtyckte Konungen
- ↑ Öfverståth. Ämbetets bref.
