Sida:Stockholm, Del 3 (Elers 1801).pdf/61

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
53


Angående Kyrkans prydnader finnes anteknat: att nya Altaret blifvit invigdt Pingsdagen 1734 af Biskopen i Calmar, Herman Schröder, som förut varit Församlingens Kyrkoherde; att Kyrkotornet blifvit med koppar täkt 1736; och att lilla Urverket upp i hvalfvet blifvit upsatt 1738.

Kyrkogården är innom sin mur rymlig och stor, samt gångarne deröfver med träd-planteringar, å ömse sidor utsirade. Att Kyrkan uplåtit och afstått en igenstängd gränd; till befrämjande af en gatuöpning, är ang:de Malmens gatureglering, i det föregående redan nämt.

Vid Kyrkans Södra flygel har Commerce-Rådet Lilljenhoff låtit uppbygga en egen graf.

Konung Carl Gustaf förordnade, den 4 Oct. 1654, att Södra Malmen skulle delas uti tvänne Församlingar, och dess Västra del, läggas till Maria och den Östra till Catharinae Kyrka. Skillnaden dem emellan är vid torget, i hörnet af Göthgatan, till hörnet af Högbergsgatan, hvarifrån linien vidare går tvärs öfver Fateburs sjön, till Södra stora Stadsdiket, samt följer Fateburs tvärgatan fram till vägen till Grinds Tegelbruk och Skants tull; som den på Tillaei Charta finnes utprickad.

Vid denna Församling hafva flere berömmelige män varit Pastorer. En Arensbeckius som redan 1654 dertill utnämndes; Malmberg, utsedd till Biskop i Västerås, men afled i Bender 1710; en Caméen, sedan Biskop i Västerås; Herman Schröder, Biskop i Calmar, med flere, hvaribland en Doctor Pougets märkeliga öden, här förtjena att korteligen anteknas. Hans Far var Drottn. Ulricae Eleonorae Hof-Skomakare; men af Påfviska Religion: hvarföre han, med samtelige här varande Catholiker förvistes Riket, 1696. Han begaf sig med hustru och barn till Köpenhamn; sonen skickade

han
D 3