Då Drottning Christina sedermera anlade i Stockholm ett Gymnasium, i förbindelse med Stadens gamla Skola, inrättades för båda dessa läroverk de öfrige Klosterhusen, som härtills stått onyttjade; och när samma Gymnasium några och 20 år derefter, flyttades till Gefle, fingo Hörarne i Skolan der fria boningsrum[1]; men strax derefter, (d. 23 Maji 1666) begärde R. R. och General-Gouvern. i Estland, Bengt Horn, att mot sitt hus i Staden, få tillbyta sig af Magistraten Stadens Skolhus på Riddarholmen, och skaffade dertill förmyndare-Regeringens bifall och tillstyrkande 1666, (d. 9 Aug.); hvarpå bytet för sig gick d. 5 Oct. samma år: och har Hans Excellence, som enligt Regeringens utlåtande, ville till Stadens prydnad, bygga sig ett Palats, sedan uppfört det hus, som nu tillhörer R. St. Riksgälds-Contoir. Magistraten fick deremot af Herr R. R. jämte en mellangift af 4000 R:dr Specie, det hus som han i börd köpt efter någon af Bielkiska familjen[2], och som är den i Catholska tiden bekante Själagården, hvaraf Själagårdsgatan ännu förvarar åminnelsen; som vid Reformationen tillföll Kronan, och hvaruti K. Gustaf I. anlade det första ordenteliga Pränt- eller Boktryckeri i Stockholm, och som ändteligen sedan, man vet ej på hvilket sätt, kommit i enskild ägo. I detta hus, det än i dag varande Skolhuset, inreddes då för Skolan och Skolstaten de fleste af de rum, som allt härtills varit nyttjade. Att
Sida:Stockholm, Del 4 (Elers 1801).pdf/262
Utseende