tan förtjenst för dem lärer aflöpa, biträda kunde.
Hela detta Förslaget låter wäl både nytt och särdeles; men jag är wiss om, at, i fall sådant Project ibland oordenteligheters afskaffande, icke anfördes, utan i det stället af någon Förnäm Herre proponerades, och därjämte förelades en Plan til werkställighetens möjelighet; det ock detta Förslag skulle winna framgång, Folket til förmån och Staden til heder.
Föran jag slutar detta Ämnet, wil jag göra en sammanliknelse imellan en Fransk och en Swänsk Laquaj: - - Den Franska är munter, glad, näswis, hurtig, nykter, skämtsam, flitig - - äger urskillning, ty han härmar sitt Herrskap, m. m. En Swänsk Laquaj är gemenligen twär, högfärdig, plump, lat, solskens-hungrig och öl-torstig, utan urskillning och begrep, ty han härmar sina Likar. - - - En Fransk Dräng, emedan han wäntar sitt Herrskap, då lagar han sina Manchetter, eller syr uppå et par nya, och det ute på Gatan wid Wagnen: med et ord: han är aldrig utan sin Sac d’Ouvrage - - Jo! - - det skulle anstå wåra Laquajer! men, som lättja och goda dagar försoffa större och mindre, högre och lägre människors sinnen; må jag, i anledning af hela detta Betänkandet om Domestiquer, säga med Poeten:
Quid faciunt Domini, audent cum talia fures.
