Hoppa till innehållet

Sida:Stockholms oordenteligheter 1770-1771.pdf/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

56

säjer du; men hwarifrån kommer då den mängden främmande kram? wi hafwa Herrskaper som hata det, waksamma Fiscaler, nitisk Tullbetjening, stränga visitationer; det borde nästan icke utan Trolldoms konst kunna practiceras in. - - Min wän, jag har frågat först; en annan må swara - - -


Öfwer segelleden i Mälaren måste jag klaga inför allmänheten. - - Mälaren är ju aldeles at likna wid en Skärgård? där äro de härligaste utsigter emellan Öar, Holmar, Skär och det fasta Landet på ömse sidor; Men dessa behageligheter äro för resande ofta högst äfwentyrlige; då man på de mästa ställen, där grund eller klippor äro under watnet, saknar den högstnödiga och i Lagen befalte utprickning på så farliga ställen. Emellan Stockholm och Upsala äro sådane i synnerhet förgätne, och af hwad ordsak lärer man lätteligen kunna sluta - - - Ordspråket, då hwar och en får gjöra som han will etc. borde likwäl icke ursäkta sådant sjelfswåld: Ty et fartyg, som under en Loof eller uti iligt wäder måste, efter ögnamåttet på landet, styras til sin räddning, kan lättel. i så fatta omständigheter stöta på grundet och förolyckas. - - Men det lärer ock icke blifwa maktpåliggande, at förekomma en hotande fara, för än något fartyg blifwit olyckeligt eller förloradt. - - En annan gång skal något mer i samma ämne anmärkas, då ifrån de öfrige stora segellederne i Mälaren berättelser inkomma, öfwer de grund som icke til sjöfarandes säkerhet äro utprickade.


Tryckt i Kongl. Tryckeriet, År 1770.