Sida:Stockholmska sommarnöjen förr och nu.djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
158
CLAËS LUNDIN.

Erkännas måste dock, att seglingen under senare tid utvecklats till ett bättre, hvartill Svenska segelsällskapet i främsta rummet och de många andra segelsällskapen sedan väsentligt bidragit. Dessa sällskaps i idrotten kunniga medlemmar bedrifva segling med mycken framgång till nöje för sig och föredöme för andra. Men de tillhöra alltid de bildade klasserna och ha vanligtvis råd att kosta på sig denna ingalunda billiga förströelse, under det de stackars kroppsarbetarne måste skaffa sig nöjen som mera öfverensstämma med deras tillgångar eller saknad af tillgångar.

Velocipedryttare.

Om de många segelsällskapen befinna sig i ett blomstrande tillstånd, ser det ut som roddidrotten i Stockholm skulle vara i tillbakagång. För få år sedan stod den på mycket hög punkt, men har nu förlorat ej så litet. Däremot har velocipedridten fått storartad tillökning och utgör ett mycket anlitadt söndagsnöje på sommaren, hvilket också utsträckes till lediga stunder på veckans öfriga dagar. Stora skaror af velocipedryttare ila ut i stadens omgifningar och svärma på landsvägarna. Hvem hade för femtio år sedan kunnat tänka sig ett sådant sommarnöje?