— Inte alls.
— Han är en blid, älskvärd, intagande man. Han kan inte veta, hurudan mr Darcy är.
— Förmodligen inte; men mr Darcy kan behaga, när han vill. Han saknar icke talanger. Han kan vara en angenäm sällskapsmänniska, om han tycker att det är mödan värt. Gentemot sådana personer, som äro hans likar i fråga om socialt anseende, är han en helt annan än gentemot sådana, som äro mindre betydande. Hans stolthet sviker honom aldrig, men mot de rika är han högsint, rättvis, uppriktig, resonlig, hederlig och kanske angenäm, och han fäster stort avseende vid folks förmögenhet och sätt att uppträda.
Då whistpartiet strax därpå avslutades, samlade sig de spelande kring det andra bordet, och mr Collins ställde sig mellan Elisabet och mrs Philips. De vanliga frågorna om hans tur i spelet gjordes av den senare. Den hade icke varit stor, han hade förlorat vartenda parti; men när mrs Philips började uttrycka sitt deltagande i anledning därav, försäkrade han henne med stort allvar, att det icke betydde det ringaste, att han betraktade pengar som en ren småsak, och han bad henne icke hysa någon oro för hans skull.
— Jag vet mycket väl, sade han, att när folk slår sig ner vid ett spelbord, måste de stå sitt kast, och lyckigtvis äro mina omständigheter icke sådana, att fem shilling betyda något för mig. Det finns utan tvivel många, som icke kunna säga detsamma, men
