ett annat av miniatyrporträtten, är min husbonde, och det är mycket likt honom. Det ritades på samma gång som det andra, för omkring åtta år sedan.
— Jag har hört mycket talas om er husbondes vackra utseende, sade mrs Gardiner, i det hon betraktade porträttet; det är verkligen ett vackert ansikte. Men Lizzy, du kan tala om för oss, om det är likt eller inte.
Mrs Reynolds aktning för Elisabet tycktes växa vid denna antydning, att hon kände hans husbonde.
— Känner den här unga damen mr Darcy?
Elisabet rodnade och sade: — En liten smula.
— Och tycker ni inte, att han är en mycket vacker ung herre?
— Jo, mycket vacker.
— Jag har verkligen aldrig sett någon, som ser så bra ut som han; men i galleriet i övre våningen får ni se ett vackrare, större porträtt av honom än det här. Det här rummet var min avlidne husbondes älsklingsrum, och de här miniatyrporträtten ha samma plats som de hade under hans tid. Han tyckte mycket om dem.
Detta gav Elisabet en förklaring, varför mr Wickhams porträtt befann sig bland dem.
Mrs Reynolds riktade sedan deras uppmärksamhet på ett porträtt av miss Darcy, som ritats, då hon endast var åtta år gammal.
— Är miss Darcy lika vacker som sin bror? sade mr Gardiner.
