Pemberley var nu Georgianas hem, och förhållandet mellan svägerskorna blev just så vänskapsfullt, som Darcy hade hoppats. De kunde hålla av varandra till och med så mycket som det var deras avsikt att göra. Georgiana hade den högsta tanke i världen om Elisabet, ehuru hon i början med en till oro gränsande förvåning lyssnade till hennes livliga, glättiga sätt att tala med hennes bror. Hon fick nu se, huru han, som alltid ingivit henne en respekt, som nästan verkade förlamande på hennes tillgivenhet, blev föremål för muntert skämt. Hon gjorde nu erfarenhetsrön, om vilka hon förut ej haft en aning. Tack vare Elisabets lärdomar började hon förstå, att en hustru gentemot sin man kan taga sig friheter, som en bror icke alltid vill tåla av en syster, som är mer än tio år yngre än han själv.
Lady Catherine var ytterst förbittrad över sin systersons giftermål, och som hon gav fritt lopp åt hela sin karaktärs hänsynslösa uppriktighet, begagnade hon i sitt svar på det brev, som underrättade henne därom, så ovettiga uttryck, i synnerhet om Elisabet, att all förbindelse emellan henne och de nygifta för någon tid avbröts. Men slutligen lyckades Elisabet övertala sin man att överse med förolämpningen och söka få en försoning till stånd, och efter något motstånd å hans mosters sida, gav hennes harm vika antingen för hennes tillgivenhet för honom eller hennes nyfikenhet att få se, huru hans hustru uppförde sig. Hon nedlät sig till att besöka dem på Pemberley, trots den besmittelse, som vederfarits dess parker icke endast genom närvaron av en
