Under de senaste trenne åren är bruket helt och hållet ombygdt. Det utgjordes förut af blott en masugn (Abäckshyttan) och fyra lancashirehärdar, hvarest tillverkades smältjern, som sedermera vid Smedjebackens valsverk utvalsades till stångjern. Sedan de nya anläggningarne nu hunnits färdiga, kommer, förutom hvad vid mekaniska verkstaden och gjuteriet åstadkommes, tillverkningen af bessemergöten att uppgå till 100,000 à 150,000 centner årligen. Götena forslas till Smedjebacken, hvarest de vid dervarande valsverk förädlas, vanligen till jernvägsskenor. Forslingen sker först på den bruket tillhöriga jernväg, som från Abäckshyttan leder till lastningsplatsen vid Bysjöns strand, hvarifrån varorna på pråmar och jakter fraktas genom de sammanhängande vattendragen Bysjön, Björken och Wessman till ändpunkten af Wessman—Barkens jernväg vid Ludvika, derifrån de vidare på nämnde jernväg fortskaffas till Smedjebackens valsverk, i hvilket Nyhammar rår om fem sextondelar.
Nyhammars bruk eges af hr Sam. Godenius, handelsfirmorna Godenius & C:o och N. M. Höglund samt brukspatron F. W. Jacobsson, hvilken sist nämnde under många år varit brukets förvaltare, men till följd af sjuklighet på senare tider biträdts af hr C. G. Hammarström. För kort tid sedan hafva delegarne i Nyhammars bruk sins emellan, utan ändring i eganderätten, bildat ett aktiebolag med ett inbetaldt kapital af två millioner kronor.
Tröttnar man att gå bland sot och slagg vid Abäckshyttan och låta sig undervisas om hvad till bessemerblåsning och mycket annat i jernverksväg hör, kan man snart flytta sig öfver till den vänliga Täppan, på Bysjöns strand, midt emot kyrkbyn, och gästa den älskvärda familj som der lefver sin lugna idyll, långt från verldsbullret, men med lifligt deltagande för
