De offentliga byggnaderna äro med få undantag, t. ex. elementarläroverkets hus, icke särdeles utmärkta i arkitektoniskt afseende. Rådhuset är en särdeles oansenlig byggnad. Stadens tre kyrkor, S:t Olai, S:t Hedvigs och S:t Johannis, förtjena ej heller stor uppmärksamhet. Den förstnämndas torn har skilt sig från den blygsamt tillbakadragna kyrkan och stält sig vid Drottninggatan för att skåda öfver det yttre lifvet. Den mosaiska synagogan är icke särdeles stor, men onekligen vackrast af stadens helgedomar och, ehuru byggd i en temligen aflägsen stadsdel, likväl icke så undanskymd som de flesta af hennes likar i Europa.
Norrköpings fabriksbyggnader äro i allmänhet vida ansenligare än de offentliga, utan att derför just vara några skönhetsmönster. Det nyttiga har dervid fått öfvervigten öfver det vackra, hvilket ej kan väcka någon undran. De byggnader som tillhöra Drags bolag äro utan tvifvel präktigast och prydas äfven af grönskande omgifningar. Från ett torn på ett af fabrikshusen har man en vidsträckt utsigt öfver staden med omnejden. Flera enskilda boningshus utmärka sig för ett fördelaktigt yttre, t. ex. hr J. Philipsons och hr H. Wahrens två hus, begge vid Kungsgatan å norr, hr J. von Leesens vid Drottningatan m. fl. andra.
Älskar man det täcka i en fri oeh vacker natur, gör man så ofta som möjligt en färd med »Kolga» ned åt strömmen, passerar tullhuset, skeppsbron, dockan, Motala varf och Heggbladska varfvet och ser upp åt »Sylten», en förstad högt upp på strömmens högra strand, der åtskilliga ganska nätta villor finnas.
På venstra stranden resa sig Ståthöga i medeltidsstil, det nätta Ingelstad, det präktiga Marieborg, betydlig landtegendom, det täcka Strand och längre ned åt strömmen Loddby och Stridsudden, under det man på höger hand har den glada Boudden och, vackrast af alla dessa egendomar, det sköna Händelö med
