somlige nidher af förfärilse och blefvo krossadhe och somlige blefvo bortförde i vedhrena theu ene hijt then andra tijt. Hans hustru seghs hava heett Sanna och skall vara begraven vidh byn Sanda men hennes grift säija bönderne sigh aldrigh hafva funit. utan en bonde sadhe sigh oförvarat hava kommit inpå henne, men ingen letare finner henne. I Sanda bakka står een Runasten i hvilkom är Rubijnaj gryte inblandat månge städz.
I Berghus på Mörkön är en Jätte stughu ther var en fru inne i et år, undan för fiender och henne rögde en hana.
mins fiskiaren, hvadh fisk vil du hafva huru gamla? 6 års Sv. hau. och fik han inthet annat än små fiskar andre gången frågadhe Berghherren sam: — — — — — Fortsättning felar.
(Bl. 492.)
(En mycket virrig eller dålig uppteckning af Danaholmsmötet och råmärkena, Collins och Schlyters upplaga af Vestgöta-Lagen, sid. 67, 68, 287—290, slutar sålunda efter Skettemosa (scapta’mosa’ i VGL. sid. 289, rad 6):
af Dannermåssa och i Dumpu af Dumpu och i aske haft mellen Blekung och Mora.
Her sätliis Landamerum, Frist Fledstena, åå olands[?] vdd[?] så rudan och i Rodostena, af rodostena och i Trandzflj, så i Funsten, så i Fosiö, så i vbba kieldu, så i öiasiörer, så i Tamnäss, så i nätto hasitta ååss
så i Birga Nirneu[?], så i Grårör, så i Albogaström, såiFegrabeck, så i Beliande[?] så i Hakano, så i Trästena, så i mittfors, så i Träierna så i Brokafrö, så i lössgiunet, så i Tralztidh, så i megnisfoss, så i markebluff, så wastnen Eid, så i Wijk, så i Wikedall, så i slogis quarnu, så i Siutröstera, så i Junkesked, så i Jungehampn.
(Bureus anför här icke sin källa; förut har han, å bladen 122—124, afskrifvit uppteckningen i VGL:s hufvudcodex, B: 59. Han tilllägger sist: require ab Olaf Hansson 1524 Rågångz ritning.)
(Bl. 498.)
En tijdh hände sigh at en Markat eller apinia släp lös medh en kädhia och kom afsijdhes i bygden tijl en bondeby och in på et tak och stodh och koxadhe nidh genom vindögat.
