Lax tax ifrå Missomar til Olsruessa
Okkel Okklen taghs om våren är så stor som öringen men hårdare hufudh Öringen är spräklogare än Laxen
När wij hadhe nytiat skedhan iip i Longsell togh bonden den och ladhe den under Smörasken. Öringen hadhe hustrun lagt kringom fatbredden pä tliet wij skulle få bettre supa sodhet. När hon bar fram fatet lagadhe hon at täkkes fatet lågh ofvanå
fôttijna går en tunna ty dem bryggia the med i Longsäll.
Ouringen är en skogh i Sebberådh.
I Halium Sokn liafva några grävit och ibland någhra mannebeen funit en säghelsteen.
En steen sägz vara vidh bron öfver Noreth vidh Näs i Longsäll sokn, som synes fiätet i efter Jätsinga bärn i: Jättebarn,
gäta är omtala.
Mins huru Jordvallen i åbräddarna är nidhsighin såsom grädda af tiok lupin mjölk
Mins hurudan båt vidh flodh i Longsäll var ingen kö hl-, lijten och snibbot
Mins huru stokkan sadhes stå i bärghet tliär gångspången var öfver forsen i Longsäll och at holil voro nidh i bärget boradhe.
bredhe Sparrar brukas mest, grytbänker.
Hilrug som Mårdskin på kraghar.
biörskin fållar i bondegårdom.
mins den steenen som var fallen nidh af bärghet, huru han skall målas
huru diupasta åbräddarna målas och pijkarna, och then högen som står mitt i forsen i Solät.
När någon tärdas och thet är kalt fordra theen väl och läna honom fodhradhe klädhen biörskins kiortlar, Biörskinsfällar och ryor på båt och slädhar, Sadhl honom som ridha skal och inthet äger. I Ländz.m. gårdar nödhga the honom til äta, drikka och lokka til ätba.
taga gärna skemt til godho. menlöse, dogh kloke, seenfrågne i all sin handel.
Uthan skogen menlösare än ofvan. spör.
I Ångermanland förs nogh ost och smör och getekött til marknat, men af Helsingland för[s] mera til upland och bytz i Spanmål och pening:r.
