Sida:Sumlen (Landsmålen 1886).pdf/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs


23882
johannes thomæ bureus.

Tillägg

ur några andra af Burei handskrifter.


Om stenar.

Börklinge kyrkegårdz luku

Häsunda 3 stenar i Våknh[us] dö[ren]

Ovansiö millan ån och Prestegårdfen] där äro dubble runor

Vidli Lasse Rasmunsons i Gäfle fäbodhar 2 stenar der stålen stubbe af et trä 260 år gamalt 1 mil nor om Elfkarlby.

Detta skref iagh 1600


På en Runasteen i Götlialand liggiandes över en bekk står så skrivith på övre sidhonne (Olof Hård sadken vara i Småland)

hoo migh vil vända om kring
han skal få see et borghat tingh

på nidhre sidhan

Vändt migh som iagh förra lågh
marghan har iagh dårath så

thenna stenen (sadke her Christiern Klaesen [Horn]) las her Hoghenskild [Bielke] och lat så medh stort omak venda honom om, ock när han sågh then nidhre skriften vende han honom åter i sit förra skik igen.


Thenna stenen säghz stå på Bälungzås[?] men Lasse Jonsson i Vardsätra i Norby sokn sadlien stå murath i Breedz Bolgårdz mur och sålunda begynnas: I Engestadha krijngla i nijonde Haga hörne Men den steenen der står i bolgårdz muren är gemeent Epitaph.

I nijonde hagha hörn ligger en sten,
vnder steenen står een kista,
vti kistone nije tunnor guld,
på kistone ligger it sverd.
Ho gräver mot udd bliver dödh,
ho gräver mot ägg bliver skadd,
ho gräver mot hiälte behåller guldet.