För tigh som inländsk är/ Gudh sådan ting beskär
Hwij låter tw så them/ och uthländsk ting förtär?
Sidst när tu äter Frucht/ hwad ondt mins/ wij måst skijta/
För Äplebetan som wår Modher monde bijta:
Lär styra ther utaff/ tin Lufft och appetit;
Förgirigt ät them ey/ wil tu blij Kranckheet qwitt.
Mäst all Frucht som hafwer tunn Skaal/ gifwer en tunn och watuachtigh Safft aff sigh/ som lätteligh corrumperas och fördärfwas: Hwarföre råder Galenus, at then som wil effter Sundheten lefwa/ skal ther aff ey myckit förtära: Ty ther Kroppen blifwer blandat medh thet som gifwer ringa och tunt Födzel/ så moste jw thet som Kroppen genom ordentlighe Rum ey affgår/ uthan blifwer qwar/ wändas i slemma Wätskor; Hwilka för sin Tunheet skull löpa råå kringh Kroppen/ för än the aff Magan rätteligh elaboreras kunna; och så Sklälfwor och andra Siukdomar lätteligen förorsaka. Man hafwer wäl Exempel ther om/ at the som Frucht förgirigt ätit hafwa/ äre i åtskillige Siukdomar fallne/ och til högh Ålder ey komme.
Aldraskadeligast är råå och ey wäl mogen Frucht/ såsom ock then som lägges i Höö eller annat til at mognas.
I synnerheet om Fruch til at tala/ så wil man först begynna om Äpplen/ hwilken frucht oss kunnigast är.
Såsom Äpplen ey alla hafwa lijka Smak/ (ty somblige äre söte/ somblige swre/ en deel tröge och wrånge/ en deel så mitt emellan/) så äre the ey heller alla lijka aff Natur och Art: Doch lijkwist mäst alla äre the kylachtighe aff Naturen/ och gifwa watuachtigt och ey någhot stadigt Födzel aff sigh.
