eller brwkare/ starckare eller swagare: Så är thet ock ny mindre til achtandes/ ehuru Humblan är fatt/ ty på somblige Orter finnes han aff fast lättare art/ än som annorstädes.
På Watnes art hänger thet ock myckit/ somblige städes fins besynnerligh slags Watn/ at ther man än så gott Malt och Humbla hade/ och på ett sätt medh Bryggningen procederade, och man ey aff thet slags Watnet hade/ kan man så gott Ööl ey bekomma.
The som Humla ey hafwa/ pläga i then stadhen tagha Malört/ (hwilken wij här mångestädes til Öfwerflödh hafwom) och om thet Öölet ey gifwer så stoort Rws/ som Humble-Ööl; skattas thet doch så sundt. Och kunde man här i Landet/ som Humblan är fast dyyr/ många Penningar spara/ ther man lät then Sedhen tiltagha/ at man för Humlba/ Malört substituerade.
På Bereedelsens wägna skillier ock Öölet myckit/ icke allenast att sielfwe Bryggningen/ uthan ock huru man Maltet tilreeder: Hwilket hoos oss på åtskilligt sätt tilgår. Doch i gemeen så stöpes thet först och mältas/ at Kraffterne bättre uthlockas kunna. Sedan torckas thet til at borttagha then öfwerflödighe Fuchtigheten/ och at thet thess bättre sundermalas kan. Omsijder läckes thet och siudes/ förmenges sedan medh Humbledagen och kokas så tilsamman. Ytterst lägger man Jäst ther uthi. Hwar igenom then tiåcka Dräggen och annan Oreenligheet sigh nidh til Bottnen sätter/ hwilken Oreenligheet/ Steenen och andra Kranckheter förorsaka plägar. Hwarföre är färskt Ööl ey gott at dricka för them som ther utaff pläga qwäljas.
