Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/198

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

see aff them som när Reenströmen boo/ at the gemenligh meer aff förbenämde plåghor qwällias än som andra.

Franskt Wijn/ är ock åtskilligt/ effter the åtskillige Orters Natur/ ther thet i Frankrijket wäxer. Doch i gemeen/ är Franskt Wijn intet så starckt som the förbenämde/ disponerar een ey heller til sådanna Krankheeter så lätt. Hwarföre är thet under/ at man här i Landet Franskt Wijn så förachtar/ til at Trachtera sina Gäster medh/ at thet skall hållas för en Skam at Franskt Wijn frambära. Hwilket brwk aff en fåfäng inbildningh kommer är: thet kostar wäl dubbelt meer thet andra (hwar effter wij mäst see) men thet hafwer ey dubbelt större kraffter: Ther inbildningen ey wore och brwket så stort inkommit/ så kan skee/ mången skulle finna sigh bättre/ så wäl til sin Pungh som Lekamen. Thet finnes wäl andre Nationer som så store medhel hafwa til at lefwa på som wij/ men the låta nöya sigh medh Franskt Wijn och befinna sigh wäl ther aff.

2. Aff Consistentzen är sompt wijn tiockt/ thet som mindre spritter när thet inskänes och ey wäl genom lyser: Sompt tunt/ thet som helt klart är/ och när man skänker thet/ så löpa små Grann upföre. Thetta drifwer Urin och Swetten mer/ förtaar förstoppelsser. Thet tiocka förorsakar them/ hänger längre i Lijfwet/ doch födher thetta meera än thet tunna.

3. Thet Wijnet som hafwer en liufligh Rök/ thet är beqämligast at styrkia kraffterne/ thet som ingen Rök hafwer är sämre och gifwer ey så gått födzel.

4. 'Smaken anbelangande/ så behagar wäl thet söte Wijnet Munnen wäl/ föhder och tämligh: Men