Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/265

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

förbittrad bleff på en som heet Regulus, at han ther aff bekom ett Sting i sitt Bröst/ hwarpå fölgde en häfftigh Feber, och ey långt ther effter sielfwe Dödhen.

Munsterus referar om Matthia, Konungen i Ungeren/ ehuru han aff häfftigh wrede föll i heelt Slagh. Johannes Wesalius Biskopen i Constantien, och mongha andra hafwa ther igenom sina Daghar ändat.

Thetta ware nogh om wredzens Natur och orsaker: Nu fölier at wijsa maneer huru man thenne wederstyggelige passion remediera skal.

Och lijka såsom Kropsens rätta Cur, åtskillige medel behöfwes/ til at förwara Sundheten/ ifrån them som henne skaffa igen: Alt så moste man ock på ett särdeles sätt Wredhen affwända/ och på ett annat henne twinga och öfwerwinna.

Thet förre til att effterkomma; så är gått at man ställer sigh för ögonen wredzens stygget/ och betänker wäl hwad för ondt ther igenom komma kan: Och finner man at hon begynner sigh någhot insticka/ skal man henne för än hon sigh wijdare inrijtar medh förnufftzens watn uthsläkia: Följandes ther utinnan Socratis Exempel: Hwilken/ när han aff en ung Snuzhane en gång bleff sparkad/ och han sigh sitt Folck thet willia hämnas/ sadhe han: Om än en Åsel medh sin Foot migh sparkade/ skulle iagh thet samma göra honom igen? Och elliest i andra fall/ jw större förtret honom tilfogades/ jw meer togh han sitt Sine medh förnufftzens Bessel/ och lät sådhan sachtmodigheet påskijna/ at man hwarken aff hans Öghon/ Munn eller andra Gelater skulle see någhot tekn som Wredhe uhtwijsa kunde. Thet samma hafwer ock Plato giordt/ at ehuru stoora