Hoppa till innehållet

Sida:Sundhetzens Speghel-1642.djvu/268

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Straff som Gudh hade honom för sina Synder skull pålagt/ medh ett stadigt hopp/ at han aff sijn Nådhe hans Saak en gång skulle til thet bästa wända; hwilket ock så skeede.

Men här må någhon säya/ thetta är ey lätt til at effterfölja/ hwar skal man sådan Krwt finna/ som een så skarp och hastigh Rörelse försachta kunde? Man moste then Örten Patientia i sitt Hierta inplanta och wäl underhålla. Ty lijka som ett bittert Krwt blifwer igenom transplantation och godh sködzel söt: Alt så ock Werldsens Bitterheet/ när hon i wår Hiertans Örtegård offta medh Tålamodsens Watn bestänkt blifwer/ så warder hennes Bitterheet lindrat och til Sachtmodigheet förwänd.

Ther til så skal man the små Gnijstorne strax uthsläckia/ för än the til en fullkomligh Eeld komma kunna. Then wisse Athenodorus, när han sitt Affskedh wille tagha ifrån Keyser Augusto; så gaff han honom thetta Rådhet til ett Valet: At när han någhon gång bleff förtörnat/ skulle han hwarken säya eller göra någhot/ förr än han heela A B C D, för sigh sielff uthläsit hade: Menades at han i medler tijdh sigh bättre betänckia skulle än som grijpa til Wredhe. Hwilket Rådh ock Keysaren fast wäl behagade/ så at han klappade honom på Axlarne/ säyandes: Bliff längre hoos migh/ iagh behöfwer titt Rådh.

Music och Strängespeel är ock mächta beqwäm til at stilla ett wredhefullt Hierta. Hwarföre säger ock Plutarchus i sin Book om Music, om en benämd Clinias, hwilken/ när han fann någhon Begynnelse til Wredhe/ togh han sin Cithara i hand och spelade uppå/ när han