lijdha Torst/ etc. Dömde han honom wara obotligh. Så kom en annan Medicus fram och lofwade sigh willia honom Curera, säyandes: Then andra seer på siukdomen/ men iagh wil gifwa acht på then siuka. Så finner man ännu många/ som igenom sin otåligheet icke allenast kasta sigh i siukdomar/ uthan och offta aff en boteligh siukdom göra en obotlig/ när the ey låta sigh råda at framhärda i en godh Diæt, uthan sigh emoot godha rådh förgrijpa.
Så swarars här och them som säya/ at flera Drickesbultar finnas som komma til högh ålder/ än Doctorer; at Drickesbultar äre och fast flera än som Medici: så lefwa och thesse icke altijdh effter sundheten/ uthan offta öfwerträdha thet the androm förbiudha/ rådha för then skul thet som theras Konst lärer/ och göra thet theras Appetit begärer.
4. Så kan ther och icke thenne Konst om intet göra/ at många som aff sådana Reglor intet wetta (lijka som Bönder/) äre doch friskare än the i Städher bor/ som nåkas Läkiare och Apotek.
At sådant slätt Folck är Hälsosammare/ kommer ther aff/ at the ey så öfwerladha sin Kropp medh så mångeslags Rätter och starka Dricker/ Sofwa uthan swårt bekymber/ Arbeta starckt/ låta affecterne sigh ey så myckit intagha: Hwilket gör at Spijsen (oansedt han är Groff) bättre smältas kan. Om och någhra onda Wätskor öfwerblifwa/ förströias the genom thet starka arbetet/ så at inga stora orsaker til siukdomar gifwes. Göra the för then skul (såsom och andra the ther uthan Medicorum rådh af siukdomar sigh förekomma/) någhot owetandes/ hwilket doch under thenna Konsten begrijpes/ såsom igenom Nychterheet och Fastande (hwarigenom Naturen obehindrad the Råå och
