blifwa (hwilken begäran kallas torst) uthan man tagher offta någon särdeles slags spijs/ (såsom Saltad) til Lijffs/ hwilken skal gifwa en appetit öfwer nödtorfften til at dricka: Är icke appetiten ther til/ så twingar mången sigh til at dricka/ ther man doch hoos intet oskäligt Cratur finner/ at thet skal dricka uthan torst/ eller låta sig ther til aff en annan twingas.
För Drick blifwer här hållen hwar och en fuchtigh Safft som Torsten läskiar och blifwer i Maghan medh Maten förmängd honom til hielp/ at han bättre måtte kunna försmältas och på sina wissa orter distribueras och uthdeelas.
Ty om Spijsen icke blifwer medh Dricken tilfyllest förmängd/ är han för tiock at komma til Leffren genom the små Krösådrar/ förstoppas the ther aff för then skul.
Föruthan thenne nyttan hafwer och Dricken krafft (som sagt är) til at föda wåra Ledemoter: Doch then ena meer än then andra/ effter som Dricken är starck til. Watn thet fuchtar allenast Kroppen/ och ey ger gott Födzel åth the rätte Ledemoter: Men gott Ööl och Wijn/ the hafwa thes föruthan krafft at nära/ hwilket och orsaken är/ at the som dricka watn/ hafwa större appetit til maat än the som dricka starckt Ööl och Wijn.
Och effter som dricken then nyttan medh sigh hafwer at Spijsen medh honom förmängd bättre försmältas kan: Skal man öfwer Måltijdhen dricken tilfyllest tiltagha; på thet at Coction sedhan aff otijdigt drickande ey måtte förhindrat blifwa; såsom man seer thet skee medh en Watukittil som står på Eelden och siuder; när man kalt Watn ther uthi späder/ så wänder han igen til at koka/ så skeer thet
